Aṅguttara Nikāya 10.172 — 17. Jāṇussoṇivagga — Dutiyaadhammasutta
- an10.172:22.6
Yathā no bhagavā byākaroti tathā naṁ dhāreyyāthā”ti.
You should remember it in line with the Buddha’s answer.”
- an10.172:23.1
“Evamāvuso”ti kho te bhikkhū āyasmato mahākaccānassa bhāsitaṁ abhinanditvā anumoditvā uṭṭhāyāsanā yena bhagavā tenupasaṅkamiṁsu; upasaṅkamitvā bhagavantaṁ abhivādetvā ekamantaṁ nisīdiṁsu. Ekamantaṁ nisinnā kho te bhikkhū bhagavantaṁ etadavocuṁ:
“Yes, reverend,” said those mendicants, approving and agreeing with what Mahākaccāna said. Then they rose from their seats and went to the Buddha, bowed, sat down to one side, and told him what had happened. Then they said:
- an10.172:24.1
“Yaṁ kho no, bhante, bhagavā saṅkhittena uddesaṁ uddisitvā vitthārena atthaṁ avibhajitvā uṭṭhāyāsanā vihāraṁ paviṭṭho:
- an10.172:24.2
‘adhammo ca, bhikkhave, veditabbo …pe…
- an10.172:24.3
tathā paṭipajjitabban’ti.
- an10.172:25.1
Tesaṁ no, bhante, amhākaṁ acirapakkantassa bhagavato etadahosi:
- an10.172:25.2
‘idaṁ kho no, āvuso, bhagavā saṅkhittena uddesaṁ uddisitvā vitthārena atthaṁ avibhajitvā uṭṭhāyāsanā vihāraṁ paviṭṭho:
- an10.172:25.3
“adhammo ca, bhikkhave, veditabbo …pe…
- an10.172:25.4
tathā paṭipajjitabban”ti.
- an10.172:25.5
Ko nu kho imassa bhagavatā saṅkhittena uddesassa uddiṭṭhassa vitthārena atthaṁ avibhattassa vitthārena atthaṁ vibhajeyyā’ti?
- an10.172:26.1
Tesaṁ no, bhante, amhākaṁ etadahosi:
- an10.172:26.2
‘ayaṁ kho āyasmā mahākaccāno satthu ceva saṁvaṇṇito, sambhāvito ca viññūnaṁ sabrahmacārīnaṁ.
- an10.172:26.3
Pahoti cāyasmā mahākaccāno imassa bhagavatā saṅkhittena uddesassa uddiṭṭhassa vitthārena atthaṁ avibhattassa vitthārena atthaṁ vibhajituṁ.
- an10.172:26.4
Yannūna mayaṁ yenāyasmā mahākaccāno tenupasaṅkameyyāma; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahākaccānaṁ etamatthaṁ paṭipuccheyyāma.
- an10.172:26.5
Yathā no āyasmā mahākaccāno byākarissati tathā naṁ dhāressāmā’ti.
- an10.172:27.1
Atha kho mayaṁ, bhante, yenāyasmā mahākaccāno tenupasaṅkamimhā; upasaṅkamitvā āyasmantaṁ mahākaccānaṁ etamatthaṁ apucchimhā.
“Sir, we went to Mahākaccāna and asked him about this matter.
- an10.172:27.2
Tesaṁ no, bhante, āyasmatā mahākaccānena imehi akkharehi imehi padehi imehi byañjanehi attho suvibhatto”ti.
And Mahākaccāna clearly explained the meaning to us in this manner, with these words and phrases.”
- an10.172:28.1
“Sādhu sādhu, bhikkhave.
“Good, good, mendicants!
- an10.172:28.2
Paṇḍito, bhikkhave, mahākaccāno. Mahāpañño, bhikkhave, mahākaccāno.
Mahākaccāna is astute, he has great wisdom.
- an10.172:28.3
Mañcepi tumhe, bhikkhave, upasaṅkamitvā etamatthaṁ paṭipuccheyyātha, ahampi cetaṁ evamevaṁ byākareyyaṁ yathā taṁ mahākaccānena byākataṁ.
If you came to me and asked this question, I would answer it in exactly the same way as Mahākaccāna.
- an10.172:28.4
Eso ceva tassa attho. Evañca naṁ dhāreyyāthā”ti.
That is what it means, and that’s how you should remember it.”
- an10.172:28.5
Chaṭṭhaṁ.
← Previous — showing 101–122 of 122
SuttaCentral (suttacentral.net), from the bilara-data and sc-data repositories. Licence: Public Domain (root); CC0 1.0 (translation). Source.